UnEviL research group meeting: networks on networks

The Uncertainty and Evidence Lab was today hosted by PhD student Johanna Haussler who gave a talk on Networks on networks: modelling complex food webs on spatial networks

Biotic networks are rarely considered within a spatial context, this applies particularly to complex multitrophic communities, i.e. food webs. In my talk, I will present a novel modelling approach me and my colleagues developed, in which we applied the meta-community framework to complex food webs to understand the interplay between local feeding dynamics and species-specific dispersal dynamics at the landscape scale. Using our model, we explore how direct and indirect interactions between species in complex food webs together with spatial processes that connect sub-populations in different habitat patches interact to produce species diversity patterns in increasingly fragmented landscapes and how this interplay might modify the outcomes of fragmentation effects on biodiversity.

Three postdocs and a professor joined in and contributed to the discussion.

Afterwards we discussed the use of NetLogo and practiced presentations for the forthcoming Nordic Chapter Conference in Norway.

 

UnEviL research group 0

Finns det någon nytta med att vara osäker

Detta är en fråga som jag ställde på Dalby bibliotek som en del i Lunds universitets forskarturné hösten 2018. De drygt 20 åskådarna fick utstå att gissa, uttrycka deras osäkerhet och testa huruvida de har övertro i sina gissningar. Syftet med dessa övningar var att illustrera olika typer av osäkerhet och olika sätt att beskriva dem.

Jag tog upp att det är viktigt att vara osäker eftersom beslutsfattare och allmänhet ska ha möjlighet att fatta beslut på den kunskap vi har. Får de inte reda på att det finns osäkerhet kan det leda till att de ha för låg eller för hög tilltro till vad experter säger. Kännedom om rådande osäkerhet kan leda till att beslut blir bättre än vad annars hade varit fallet. Det finns nästan alltid osäkerhet. Därför är det viktigt att fundera över vilken betydelse osäkerhet har på vad vi borde göra i svåra samhällsfrågor såväl som i vardagliga problem.

Osäkerhet förknippas med något negativt. Som expert vill du inte vara osäker – du vill vara säker. Jag tycker att det undervisas för lite om osäkerhet i skola och universitet. Nästan alla lär sig om statistik, men det är långt ifrån tillräckligt för att kunna hantera osäkerhet i exempelvis vetenskapliga bedömningar. Många är osäkra på vad osäkerhet är och har inte en vana att prata om osäkerhet.

Jag, och flera med mig världen över, föreslår att göra osäkerhet till något som vi förknippar med något positivt. Vi vill reclaima osäkerhet. Genom att uttrycka din osäkerhet har du faktiskt gett beslutsfattare en chans att väga in fler möjliga konsekvenser och du visar också styrka i att erkänna vilka brister som finns och ger kanske till och med förslag på hur man kan minska osäkerhet. Det är ärligt. Ärlighet är att föredra framför att visa upp en fasad med tydliga svar (som kanske visar sig vara fel).

Under föredraget delades flera osäkerhetsknappar ut till publiken som tack för deras medverkan.

Ett sätt att börja är att just prata om vad osäkerhet är och hur vi kan beskriva osäkerhet.

Tärningsosäkerhet (aleatorisk osäkerhet) är osäkerhet som beror på slump. Man kan exempelvis använda frekvenser för att beskriva tärningsosäkerhet. I 1 av 6 utfall förväntas det bli en tvåa.

Kunskapsosäkerhet (epistemisk osäkerhet) är osäkerhet som beror på att vi saknar fullständig kunskap. Om jag kastar tärningen och ser utfallet men min kompis inte ser utfallet så har vi olika kunskap. För min del är jag säker på vad utfallet blev, medan min kompis är osäker. Kunskapsosäkerhet är sålunda personlig. Det är någon person som är osäker. Det finns inte ett sant värde på kunskapsosäkerhet. Hur osäkra vi är beror på den kunskap vi har tillgänglig just då.

Man kan använda personliga sannolikheter för att beskriva kunskapsosäkerhet. Vi säger personlig eftersom det är den tolkning vi i detta fall har för sannolikhet. Sannolikhet är i så fall hur mycket personen är beredd att satsa på möjliga värden eller utfall. Personliga sannolikheter kan användas för att uttrycka hur troligt man tror att olika värden på parametrar eller möjliga konsekvenser kan vara. Enstaka händelser beskrivs med sannolikheten att de inträffar eller hur lång tid det tar tills de inträffar. Möjliga värden kan beskrivas med sannolikhets-intervall eller sannolikhetsfördelningar. Sannolikhets-fördelningar kan man lätt kombinera med andra sannolikhets-fördelningar och vips har man en modell som man kan simulera från.

På senare tid har det även blivit vanligt att värdera kunskapsosäkerhet genom att bedöma hur bra kunskapsunderlag man har för att svara på en viss fråga. Ett begrepp som används för detta är konfidens. Konfidens kan mätas på olika sätt. Ett sätt att mäta konfidens är med sannolikhet – och nu börjar det bli krångligt om vi redan har sannolikhet för att beskriva möjliga värden eller konsekvenser. Forskare föreslår därför att låta konfidens värderas på en kvalitativ skala där man använder ord istället för siffror. Detta för att skilja dem åt.

Graden av konfidens påverkar hur man väljer att kommunicera de resultat man har. Har man gjort en bedömning med hög konfidens kan man säga att med säkerhet så vet vi att detta och detta kan hända. Om det däremot är så att konfidens anses låg så säger man att det kan vara så här – men det behövs fler studier på det och det för att få bättre kunskapsunderlag.

Hur stor tilltro (konfidens) man har till resultat i en vetenskapliga bedömning beror på om kunskapsunderlaget kan liknas vid ett städat eller ett stökigt rum.

Väderprognoser ges med en bedömning av konfidens. Dagen före var prognosen att det troligtvis skulle regna men det var en osäker prognos. En timme före var SMHI ganska säkra på att det skulle vara soligt. Här är ett exempel där det finns en sannolikhet för olika utfall (väder) som mäts i % och en bedömning av konfidens i prognosen som beskrivs med ord (osäker eller ganska säker).

Osäkerhet kan vara rätt så kul att tänka på när man pratar om att hantera osäkerhet i vetenskapliga bedömningar, i riskanalys eller när man ska fatta beslut. I verkligheten kan det vara väldigt annorlunda. Tiden mellan en katastrof och du får reda på hur det har gått för dina nära och kära är behäftad med stor osäkerhet som skapar en oerhörd press och obehag. Jag vill inte på något sätt förringa det negativa osäkerhet för med sig.

Miljöproblem och osäkerhet hänger ihop. Min forskning går ut på att förtydliga och stärka detta samband. På vägen försöker vi skapa en förändrad syn på osäkerhet till något som inte ska gömmas undan – utan som man försöker hantera på bästa möjliga sätt. Det kan innebära att vi behöver utbildas i både analys och kommunikation av osäkerhet.

Ett sätt att börja är att skapa mer tillfällen för undervisning om osäkerhet och visa på begrepp och metoder som det finns att välja – för – det finns inte en metod som funkar för all form av osäkerhet.  Dels finns det olika typer av osäkerhet och problem kan vara väldigt olika med avseende på hur starkt kunskapsunderlag som finns, hur allvarligt problemet är och hur bråttom man har att lösa det. 

Ullrika

risk concept/uncertainty/UnEviL research group 0

Tutorial on quantifying epistemic uncertainty by probability

This is a 3 hour tutorial where I (Ullrika Sahlin) talk about why quantification of epistemic uncertainty by probability is important and useful to master. I present two methods – Expert Knowledge Eliciation and Bayesian Analysis.

We will go through hands on examples on quantifying uncertainty in assessment inputs as well as in assessment output.

All examples will be done using code from the open source program R using the participants own laptops. It is possible to just sit in and interact without running the code.

The purpose of the tutorial is to spark interest in using probability as a measure of epistemic uncertainty. Instead of going through the maths behind it, I will walk you through hands on examples which demonstrate that it is not difficult to do Bayesian analysis in practise. We use the SHELF R-package for EKE and rjags and JAGS for MCMC sampling.

This tutorial was given in Lund 10th of October 2018

I will give it in Stavanger on November 7th between 16 – 19 in Kjølv Egelands hus, Room D301 . The tutorial is part of a conference in risk https://www.uis.no/research-and-phd-studies/research-centres/seros-centre-for-risk-management-and-societal-safety/risk2018/ Contact me if you are interested in attending the tutorial ullrika.sahlin [at] cec.lu.se or sign up for it when you register to the Conference.

The material for the tutorial is available at GitHub. Note – work in progress.

https://github.com/Ullrika/quantifying_uncertainty_by_probability

No one wants to miss the last bus (giphy.com). We do a risk analysis of missing the last bus, without and with epistemic uncertainty.

The side that comes up when throwing a dice is subject to aleatory uncertainty. Not knowing the number of sides on a dice is epistemic uncertainty. You can reduce epistemic uncertainty by observing which dice it is, but you cannot reduce aleatory uncertainty by throwing the dice (not even if done many times).

I asked the participants to express their uncertainty in the likelihood that Sweden will have the Winter Olympic Games 2026.

 

 

risk concept/teaching/uncertainty 0

Are you uncertain?

This is a question we asked many times last Saturday when the Uncertainty Show was given for the first time.

The show relies on people coming up on stage trying to be uncertain.

They compete against a computer, theory or others.

A lot of people tried our computer games about uncertainty.

Ivette, Maria, Ullrika and Rasmus – happy after making so many people uncertain.

Uncategorized 0

Open PhD position in decision theory and environmental management

The research Group Uncertainty and Evidence Lab at the Centre of Environmental and Climate Research are looking for a suitable candidate for a new PhD position.

The aim of the PhD project will to study the importance of uncertainty in environmental management. This includes the treatment of uncertainty into scientific assessments and considering in what way decision makers respond to uncertainty. The impact of uncertainty will be studied by ecological-economic modelling focusing in solving environmental decision problems. The project includes a case-study on geese management in agricultural landscapes, representing a spatial-temporal ecological-economic system with several and different types of agents, both human (farmers) as well as ecological agents (geese).

Read more here about the position and how to apply.

Last day to apply is October 1st 2018.

Uncategorized 0

Premiere of the mini-show “The art of being uncertain” at Lund University Science Festival 15th of sept 2018

The art of being uncertain is the name of our new mini-show, which has its premiere on September the 15th at the Lund University Science Festival.

This years logo for the uncertainty show

PLACE: ASTRONOMIHUSET, SÖLVEGATAN 27 11.00–17:00

Through games and challenges, you will learn more about different ways to express uncertainty and how uncertainty influences us as human beings.

This is an attempt to reach out with the fascinating stuff and important things to know about uncertainty. The people behind the show are Ullrika Sahlin and Rasmus Bååth.

The program for the Science festival Naturvetarstråket contains a lot of activites for a curious mind.

There will be possibilities to play games about uncertainty. These games are available on Android from google app store. The apps are found by searching for UncertainGames. There are five English (Quiztimate, BeanGuesser, ProbabilityGuess, Probability Bee and FrequencyGuesser) and one Swedish game (Gisso).

The games are also possible to download for windows and mac.
https://uncertaingames.itch.io/

 

Uncategorized 0

4th Nordic Chapter Risk conference in Norway Nov 8-9

Exploring the risk, safety, security and resilience nexus

Risk, safety, security and resilience analysis and management are founded on similar ideas and perspectives: avoiding or reducing the negative consequences of hazardous events and threats, exploring system weaknesses, and identifying policies and actions to mitigate or resolve such weaknesses. However, current research and practices in these areas are to a large extent disconnected and rooted in separated ‘schools’, providing guidance in different directions.  For instance, many researchers, practitioners and organisations have called for a shift from risk to resilience. In what ways, however, may risk and resilience represent conflicting perspectives? Or could it be argued that resilience analysis is a main strategy within risk management? Efforts have been made to develop more unified approaches and methods, but how best to proceed to change the current situation?

The conference theme addresses the risk, safety, security and resilience nexus. We seek contributions that can provide new insights on this topic, in particular theories, principles, approaches and methods that can enhance the development of more integrated perspectives.

The 4th SRA Nordic Chapter conference aims to explore the status quo and the future directions of risk research. The conference wishes to harness its broad, interdisciplinary expertise by gathering researchers from academic institutions and practitioners from the risk, safety, security and resilience communities. We intend to build networks and discuss the most pressing issues within this area of research. The conference gathers academics, policy makers, and other professionals interested in risk research, policy, and practice.

The conference is organised in collaboration with ESRA Norway. We are pleased to announce that all participants at this conference will automatically become members of SRA worldwide and SRA Europe!

For additional nformation about the conference (including instructions for submitting abstracts), please see the conference website.

Uncategorized 0

Opportunities to dive into uncertainty

Uncertainty is more important than ever. Not only are problems of today more complex and urgent, but there is also a need to combine different types of knowledge and weight things together. In order to give scientific advice we must train our ability to state what we dont know.

The uncertainty and evidence lab are working on taking these type of questions seriously.

Games as measuring instruments

The games to explain what it means to express uncertainty have been developed further into not only amusement and teaching but also as measurement instruments of peoples ability to express their own uncertainty.

We have started to explore the possibility to makes the games available for phones to improve testing and their use for research. Two versions are on Google app store: Probability bee and quiztimate. So far there are only solutions for Android up and running.

Take part of the discussion

Many risk Conferences bring up the issue of uncertainty. Such as this one. Will I see you there?

Keep posted

 

Uncategorized 0

Working from home

We are approaching the time of the year to writing applications for the Swedish research councils VR and FORMAS. We all have our tricks to get the opportunity to focus and bring those ideas on a piece of paper (literary). Today I skip commuting and I work from home. Started with a nice walk after leaving my son at the school bus.The sun was rising in a fog and I took the walk around the woods.

Back, I have the opportunity to use my nice and sunny room.

Countryside is both good and bad. Nature is close, but one travels a lot to activities, friends and work. In May, the permanent telephone will be removed for good (and I live in a very populated part of Sweden). Unless we dig down a cable, the only option is mobile internet. But first I have to finish those research applications.

 

research life 0

Reflections on stakeholder interaction

Today I gave a talk at the CEC Fellows meeting on Lessons learnt from interacting with stakeholders. I shared reflections on three interactions I have been involved with:

  • Honey bees: bee health, pesticides and pollination
  • Invasive species: risk assessment and signal crayfish
  • Uncertainty in scientific assessments: understand and quantify!

The slides of my talk are found here: Sahlin_Lessons learnt from interacting with stakeholders_public

Ways to reach a systematic and science-based approach to stakeholder interaction may be to provide opportunities to learn from experience of interaction, help you to identify what type of interaction you want to work with and how much, and stimulate scientific discussion on interaction (science dialogue, communication, knowledge production, …).

 

info/meetings 0